Gästboksinlägg med kommentarer | VIMIL - Nätverket för oss som mist någon mitt i livet
Till Gästboken  |  Skapa kommentar
2018-05-30 skrivet av Gunilla

I söndags var det exakt en månad sedan min man inte vaknade en morgon. Barnen hittade honom. Själv var jag på tjänsteresa.
Vi vet ännu inte varför. Mitt i livet. Barnen är 10 och 13 år.
Begravning i förra veckan, blev en fin em.
Men efter det är tårarna hela tiden nära. Dom ligger i ögonfransarna nu när jag skriver detta.

Jag har läst lite på VIMIL´s sida. Surfat runt och läst en del inlägg. Kände plötsligt att jag måste skriva en rad.

/Gunilla

Visa kommentarer:
  2018-06-02 skrivet av  Sibba Hanell   |  
Vi är några som får uppleva mer än andra. Upplevelser som inte går att förklara för den som inte upplevt det. Tiden läker inte alla sår utan vi överlever med ärr som ibland kliar, ibland blöder men som ändå blir ärr. Kram/Sibba
  2018-06-08 skrivet av  Elisabet   |  
Jag har också tårar som hela tiden kräver att få komma fram och jag låter dem göra det. Tror på något sätt att det är bättre att gråta än att hålla dem inom mig men det är lite besvärligt att allt som ofta känna att tårarna är närmare än samtalet. Jag är glad för Vimil för där kan jag ändå gråta utan att någon blir besvärad.
  2018-06-08 skrivet av  Lena   |  
Gunilla, beklagar Din och barnens sorg,
Döden är det värsta som finns och som tyvärr drabbat oss alla som är med i Vimil.
Jag vill att Du ska veta att vi som är med i Vimil hjälper varandra och att alla har upplevt och upplever sorg som du gör. Kram Lena
  2018-06-11 skrivet av  Anders   |  
Ja du K är nog inte till någon större tröst.Tycker nog att du kunde vara lite mera återhållsam.Att mista en make en maka i unga år är svårt.När man ha två minderåriga barn dessutom.Du gör mera skada en nytta i ditt sätt att skriva.När man blir äldre är det svårt men lättare att acceptera döden.
  2018-06-11 skrivet av  John P   |  
Denna kommentar riktar sig till K.
Döden drabbar alla som du skriver, men det är ju en viss skillnad om döden drabbar dig/mig eller någon av våra käraste.
Den som står bredvid kan ju uppleva att det är det värsta som drabbat en. Eller hur, vad menar du?


  2018-06-12 skrivet av  Anna-Lena   |  
Här är vi vänliga mot varandra och ger tröst. Vi anklagar ingen, vi skriver ingenting negativt om en sörjandes inlägg och vi skapar ingen debatt om vare sig det ena eller det andra. Det finns detta andra platser på Internet för. Inlägget som K har gjort kommer att tas bort med det snaraste.
Ordförande
  2018-06-13 skrivet av  J   |  
Hej! Jag känner med dig, jag förlorade min man i början av året och vi har ett litet barn på snart 4år. Jag tycker själv det är svårt att acceptera att döden inte går att bryta. Det är svårt med alla starka känslor man har på en och samma gång. Jag berättar för min fötter att man går vara glad och lycklig även om man saknar och är ledsen att pappa inte finns. Jag önskar dig att du kan känna lycka ihop med dina barn samtidigt som du har en djup sorg och saknad inom dig. Jag bestämde mig väldigt snabbt att fortsätta leva, och då känner jag att då ska jag leva fyllt ut. Även om jag gråter flera gånger om dagen så går jag ut i världen med min dotter och gör något roligt. Kram och all styrka till er
 
Skapa kommentar    
Säkerhetsfråga  
Sogeti Helsingborgc="/Templates/Scripts/dd_belatedpng.js">