Till Gästboken  |  Skapa kommentar
2017-10-27 skrivet av Hampus

Det har snart gått 2 månader sedan jag förlorade min Pappa, han skulle fylla 53 år nu den 5 November. Det är alltid svårt att förlora någon man älskar och speciellt någon av sina föräldrar, jag själv är bara 17 år och det är alldeles för tidigt för mig att mista någon, men det var såklart också för tidigt för min pappa att lämna denna jord. Saknaden är enorm och det går inte en dag utan att jag tänker på honom, vi hade inte alltid så jättebra kontakt och den sista tiden så ringde han mig ett par gånger men jag svarade inte för att jag tänkte att jag hade massor av andra dagar att prata med min pappa men så blev det inte och det är bland annat sånt jag tänker på och det är också de som gör mig ledsen. Någon här som har råkat ut för liknande situationer och vet hur man ska gå vidare i sorgen?

Visa kommentarer:
  2017-10-30 skrivet av  Ann-christin   |  
Hej Hampus! Något liknande hände mig, chock, kris. För mig hjälpte det med att gå en sorgkurs. Det finns en bok, sorgbearbetning av Anders Magnusson som är väldigt bra utan den vet jag inte var jag hade varit idag. Jag tog mig igenom den värsta chocken, tragedin genom att läsa den, sen bearbetade jag den inre smärtan genom att skriva ner vad jag kände. Idag är det 1 1/2 år sedan min syster hastigt lämnade oss efter att ha varit förkyld ett tag. Hur har det gått för dig?
  2017-11-05 skrivet av  Marith   |  
Hej Hampus!
Dina tankar är helt normala i din situation, man går igenom olika sorgfaser, bla dåligt samvete är en känsla.
Jag tycker absolut att du skall gå och prata med någon. Min man gick bort nu i augusti och min son mår pyton och har samma tankar som du har.
Han gick till vårdcentralen och där fick han kontakt med en psykolog som hjälper honom med hans tankar.
Han tycker att det är jätteskönt att prata med honom, det är en utomstående och han kan säga precis vad som helst.
Stor kram och lycka till!
  2017-11-08 skrivet av  sol,gbg   |  
Hej Hampus!

Jag förstår att du sörjer din pappa och det är väldigt skönt att få prata med någon om saknaden och det är inte alltid vänner förstår. Jag själv förlorade min mamma som blev 50 år. Själv var jag 28. Om du vill får du gärna maila mig om du vill prata lite. Stora kramar Marica sol232@msn.com
 
Skapa kommentar    
Säkerhetsfråga  
Sogeti Helsingborgc="/Templates/Scripts/dd_belatedpng.js">